Sökresultat

Internationella experter har på uppdrag av svenska Vetenskapsrådet utvärderat de första fem årens verksamhet på Lunds universitets Diabetescenter (LUDC). Halvtidsutvärderingen ligger till grund för det fortsatta stödet kommande fem år. Sammantaget lyder betyget ”Mycket väl godkänd”. 2006 beviljade Vetenskapsrådet och Forskningsrådet Formas vetenskapliga anslag till 20 så kallade Linnemiljöer och å

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vetenskaplig-niva-i-varldsklass-lovord-och-fortsatt-fortroende - 2025-10-30

Andelen feta eller överviktiga i Sverige har ökat med fyra procentenheter på tio år och omfattar i dag över hälften av Sveriges befolkning, enligt ny statistik från Folkhälsomyndigheten. Trots det kan endast var tredje svensk tänka sig att äta nyttigare under 2019. Det visar en Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden, som efterlyser en nationell plan för att göra det enklare att leva hälsosamt. – A

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svenskarna-allt-fetare-men-endast-var-tredje-kan-tanka-sig-att-ata-nyttigare - 2025-10-30

En studie från Uppsala universitet har visat att huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren påverkas av genetiska faktorer. Denna effekt är också mycket mer tydlig hos kvinnor jämfört med män. I studien, som publiceras i Nature Communications, tittade forskarna på fördelningen av fett hos nästan 360 000 frivilliga deltagare. - Vi vet att kvinnor och män tenderar att lagra fett i olika

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/generna-paverkar-var-fettet-lagras-pa-kroppen - 2025-10-30

Allt färre unga typ 1 diabetiker i Sverige riskerar att drabbas av svår njurskada. Det visar en genomgång av data från olika patientregister där forskarna kartlagt alla som hade haft typ 1 diabetes i mer än 14 år och som var i åldrarna 0 och 34 år när de insjuknade i diabetes.
 Dessutom, de allt färre drabbade av njurskador, insjuknar allt längre tid efter diagnos.

 Forskarna har tittat på vilka

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetiska-njurskador-minskar - 2025-10-30

J.W.Runebergs pris år 2019 tilldelas professor Leif Groop för hans banbrytande forskning i diabetes. Priset delas ut av Finska Läkaresällskapet för framgångsrik vetenskaplig verksamhet inom medicin. Leif Groop fick sin läkarutbildning i Bern, och återvände därefter till Österbotten i Finland, där han tjänstgjorde som hälsocentralsläkare i Närpes. lntresset för diabetes väcktes tidigt. Han var pion

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/jwrunebergs-pris-till-leif-groop - 2025-10-30

Resultaten i en ny avhandling visar på möjligheterna till individanpassad behandling av typ 2 diabetes, och demonstrerar nyttan med att använda gennätverksanalys för att identifiera viktiga gener och potentiella nya läkemedel för typ 2 diabetes. Här skriver Annika Axelsson själv om sitt arbete. Förmågan att frisätta insulin är nedsatt hos personer med typ 2 diabetes. Insulin behövs för att hålla b

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gennatverksanalyser-individanpassade-behandlingar - 2025-10-30

Transplanterade insulinproducerande celler hos djur med diabetes kan överleva länge om djuren får tillfällig immunhämmande behandling i samband med transplantationen. Det visar en ny studie i tidskriften Diabetologia av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Diabetes Research Institute, University of Miami Miller School of Medicine i USA. Resultaten skulle kunna få betydelse för klinisk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kortvarig-hamning-av-immunsystemet-kan-skydda-transplantat-vid-diabetes - 2025-10-30

Välkommen till vårens diabeteskväll med populärvetenskapliga föreläsningar om aktuell forskning. Seminariet äger rum den 24 april 2019 kl 17.30-20.00 i Jubileumsaulan, Skånes universitetssjukhus i Malmö.  PROGRAM: 17.30 Introduktion, moderator till kvällens föreläsningarMalin Fex, forskare, Molekylär metabolism, Lunds universitet.17.40 Nytt ”blodplåster” läker svåra fotsårMagnus Löndahl, docent Lu

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforelasningar-allmanheten - 2025-10-30

Hjärtinfarkt och stroke är de vanligaste dödsorsakerna i världen. En av de starkaste riskfaktorerna för dessa sjukdomar utgörs av höga nivåer av fetter i blodet. Idag arbetar forskarna med att ta fram och testa nya metoder så att läkarna lättare ska hitta patienter med hög risk för dessa sjukdomar. Slår det väl ut kan det även hjälpa diabetespatienter. Många vet inte om att de har förhöjda halter

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kan-nya-metoder-hjalpa-lakare-att-hitta-hogriskpatienter - 2025-10-30

Forskare i Kanada har för första gången lyckats odla mänskliga blodkärl i laboratorium. I en studie som publiceras i tidskriften Nature visar forskarna att de med hjälp av odlade kärl även lyckats förhindra att det uppstår förändringar i blodkärlen hos möss. - Att vi nu kan odla mänskliga blodkärl som organoider från stamceller är banbrytande, säger Josef Penniger som är ansvarig för studien och v

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/konstgjorda-blodkarl-ger-skjuts-forskningen - 2025-10-30

Hon övergav tidigt planerna på att bli vägarbetare. En starkt bidragande orsak till det var hennes farbror Thomas Walz, cancerforskaren, som tog henne med till labbet. Då fastnade hon för naturvetenskapen. - Han visade mig hur man odlar celler, vad flytande kväve är och annat som var så fascinerande, säger Helena Jones.Idag är hon forskare på Biomedicinskt centrum i Lund i gruppen ”Molekylär endok

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/molekylara-signalvagar-familj-och-innebandy-med-grabbarna - 2025-10-30

Ett svenskt forskarlag lett från Karolinska Institutet har lyckats förhindra insjuknande i typ 1-diabetes hos möss, som är särskilt framavlade för att få sjukdomen. Genom att injicera särskilt preparerade celler i mössen kunde forskarna avbryta pågående, långt gångna angrepp på de insulinproducerande betacellerna. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskare-forhindrade-diabetes-hos-moss - 2025-10-30

Nitrat, som förekommer naturligt i till exempel spenat, har en kraftigt positiv effekt på muskelstyrka. Nu har forskare vid Karolinska Institutet lyckats förklara vad det beror på, genom att identifiera två relevanta proteiner som ökar i musklerna efter intag av nitrat. I undersökningen fick möss nitrat via sitt dricksvatten, något som fick dem att uppvisa en kraftigt ökad muskelstyrka – och detta

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/spenatens-gata-lost-darfor-gor-den-oss-starka - 2025-10-30

En av tio typ 1 diabetiker har också glutenintolerans. Mönstret är att diabetes kommer först, sedan glutenintolerans. Det är sällan tvärtom, och det kan bero på att glutenfri kost fördröjer typ 1 diabetes, menar danska forskare. Detta skulle kunna förklara varför en sexårig pojke med typ 1 diabetes ännu 20 månader efter diagnosen fortfarande klarar sig helt utan insulin. Både typ 1 diabetes och gl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/glutenfri-kost-forlanger-smekmanaden-diabetessjuk-pojke - 2025-10-30

Tvärtemot all logik lever smala nyinsjuknade typ 2 diabetiker farligare än överviktiga och feta. Forskarna förklarar ”fetmaparadoxen” med att de som drabbas av diabetes trots normalvikt är särskilt sårbara individer och att det sannolikt ligger genetiska faktorer bakom. Sambandet mellan övervikt/fetma och typ 2 diabetes är mycket starkt, 80 till 90 procent av alla är överviktiga. Men när forskarna

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetmaparadoxen-tjocka-diabetiker-overlever-langre - 2025-10-30

Nya positiva forskningsresultat för behandling av typ 1-diabetes presenteras av forskare vid Lunds universitet. Med en tablett sänks blodsockret samtidigt som patienten har ett bevarat skydd mot för lågt blodsocker. Forskningsresultaten uppmärksammades då de presenterades vid en amerikansk diabeteskonferens, ADA, i juni i år. Nu är de publicerade i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolis

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/blodsockersankande-tablett-som-aven-skyddar-mot-lagt-socker - 2025-10-30

Efter två injektioner med tuberkulosvaccin började insulincellerna hos typ 1-diabetiker åter att producera insulin. Effekten varade bara en vecka men forskarna bakom experimentet säger att de har visat att insulincellerna lever även efter långvarig sjukdom. En av anledningarna till att folksjukdomen tuberkulos trängdes undan var det vaccin, Bacill-Calmette-Guerin (BGCG) som sedan dess använts i nä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tbc-vaccin-kickade-igang-slumrande-insulinceller - 2025-10-30

Anders Jahres stora medicinska pris 2012 på en miljon norska kronor går till professor Leif Groop, koordinator för Lunds universitets Diabetescenter. - Det är klart att det känns hedrande att få ett sådant här pris. Han tilldelas priset för den banbrytande forskningen om diabetes, med särskilt fokus på kartläggningen av ärftliga faktorer bakom diabetes.Leif Groop har genom omfattande befolkningsst

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/arets-anders-jahrepris-till-leif-groop - 2025-10-30

Den pågående debatten om LCHF-dieten har kanske missat en bit… Att vår livsstil påverkar hälsan är inget nytt men vad spelar generna för roll i detta sammanhang? Sedan bara några år tillbaka är det möjligt att studera alla människans gener och vi kan i dag börja lägga ihop pusslet om hur kost och gener samspelar för att kunna förebygga olika sjukdomar. Våra senaste resultat visar att kost och gene

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/valj-matgenre-efter-gener - 2025-10-30

Ett test där genetiska riskvarianter för blodfettsrubbningar analyseras ökar säkerheten i bedömningen av vilka som kommer att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Detta visar Marju Orho-Melander på Lunds Universitets Diabetescenter vid Medicinska fakulteten i en artikel i New England Journal of Medicine. I studien använde Marju Orho-Melander redan kända genvarianter men precisionen i testet kommer

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gentest-forutsager-hjartrisk - 2025-10-30